Följ mig i Italien

söndag, juli 07, 2013

Tillbaka i Finland

Nu är mitt år i Italien slutfört kan jag konstatera efter att ganska rejält omtöcknat landat i Finland.

Hur gick det då, uppfyllde jag de mål jag hade för året? Svaret är ja, skrivet med stora tjocka svarta streck. Ja, jag fick allt jag önskade mig, och mycket mycket till.

Efter två dagar i Finland hann jag redan fundera hur det kommer att gå med min italienska. Så får jag att telefonsamtal på av en vän i Italien, och italienska flyter på precis som den skall. Till och med till den grad att min svenska nuförtiden är under starkt inflytande av italienskan. Med andra ord kommer du att få höra en del lustigheter komma ur min mun om vi råkar på varandra på gatan. Så ja, jag fick mitt älskade italienska. Till den grad att engelskan som tidigare varit mitt känslospråk nu fått en konkurrent.

Jag är så otroligt otroligt tacksam för just det. Att det gick. Alltså att det gick att lära sig ett nytt språk.

OCH NU DÅ?

Vad som nu kommer att hända med denna blogg, det har jag ännu inte bestämt. Jag skulle fortsättningsvis vilja dela med mig av mina bilder, eftersom jag verkligen uppskattat att få dela med mig av allt det vackra jag ser. Och under dessa två dagar i Finland har jag redan hunnit ta otaliga foton av allt som jag tycker är vackert och intressant. Jag skall alltså bara bestämma mig i vilket forum som jag kommer att fortsätta att dela med mig av mina bilder i, och sedan lägga ut adressen här.

Det skulle förstås glädja mig mycket om du vill följa mig också i fortsättningen, för mitt galna språk- och resäventyr tar inte slut här. Jag lovar, detta är bara början.

Hemma, med all min packning. Trots alls inte så mycket
med tanke på hur länge jag varit borta. Det mesta som jag
hade i Italien åkte nog raka vägen i skräpkorgen.

PS. Det är så otroligt intressant att se Finland ur ett italienskt perspektiv. Jag menar, tänk vad god mat vi har här! Och vilken natur! Och vilken stillhet och frid som råder jämfört med i Italien. Jag har hur mycket som helst att sätta fingret på när det gäller dessa saker. Kanske detta kunde vara fortsättningen på denna blogg?

Finländsk mat kvällen efter att jag kommit hem

PS igen. På instragram hittar jag lagt ut flera av mina bilder och tankar angående min hemkomst. Ni hittar mig som ida883.

Kram!
Ida

--------

Mina sista dagar i Siena

De sista dagarna i Siena rörde sig ganska naturligt mycket kring folkfesten som stod runt hörnet och att umgås med mina vänner som mycket som möjligt samt på ett hörn försöka få ordning på min väska och tömma mitt rum på alla världens grejer som jag samlat på mig. Och det var inte litet det!

Lokalborna dukar upp till middag på långa (väldigt långa) långbord inför

den stundande hästkapplöpningen.

Dessa ljuvliga töser från Finland hade jag äran att få umgås med

En dag på Trasimeno-sjön

Vackert vackert vackert ...

Il Palio

Här kommer en summering av hästkapplöpning och folkfesten Il Palio. Den riktiga kapplöpningen ägde rum den andra juli, men det fanns ett oändligt antal traditioner och festligheter före själva festdagen.

Före festdagen

Utlottningen

Fyra dagar före kapplöpningen lottas hästarna ut,

alltså vilken stadsdel som får vilken häst.

Ett råd väljer på flit ut hästar som vissa är bättre än andra.

Med andra ord, det skall inte vara rättvist.

Testomgångar

Testomgångar ordans i dagarna fyra, morgon såväl som kväll. Poängen är
att testa såväl hästarna såväl som vilken ryttare som stadsdelen anser passa bäst på sin häst.

Ryttarna före ett provrace. Deras klädsel får dem att se ut
som små clowner, men när de väl tar av sig sin mössa som
ser ut att vara gjord för småbarn ser man att under kläderna
döljer sig män. Killen i den rosa-gula pyjamasen är han som

red hästen som vann hästkapplöpningen i augusti förra året.

Själva racet

Två och en halv timme före kapplöpningen börjar ser det ut

såhär på torget. Det betyder i princip att folk övernattar på

torget bara för att få en plats vid staket.

En plats uppe på en balkong är din så länge som du häver ut
med hundratals euro för att betala för den.

Tillsammans med mina vänner hade vi gått in för en
halvt seriös attityd, det betydde att vi anlände cirka fyra
timmar före racet på torget. Medan vi väntade såg vi till
att vi hade det trevligt. Picnic hade vi för hela slanten.

Väntan var låååång ... den sista porten för att slippa in på torget stängdes en dryg timme för racet började. Jag var dock förvånad över att det inte var mera folk på torget än det var, trots att vi står nära varandra var vi absolut inte som packade sillar, som jag vet att det kan vara.

Ibland när vi hade svårt att hänga med försökte vi uppdatera
oss själv genom instagram och olika nätsidor.

50 000 människor uppskattas se Il Palio från torget.

Efter racet

Torget som långsamt fyllts med människor tömdes snabbt.
Alla var vi väl ganska toa-nödiga antar jag ... Mycket skräp
lämnade folk efter sig!

Efteråt otroligt mycket folk på gatorna, det var folkfest vart man än vände sig.

onsdag, juli 03, 2013

Packning

Igår var det hästkapplöpning och galen folkfest för hela slanten. Nu skall jag på riktigt försöka ordna upp i mitt rum och packa min väska. Varför gör jag det nuförtiden alltid i sista minuten!? Mera bilder kommer, men jag får absolut inte börja pilla med det förrän jag har ställt färdigt i rummet, bäst att försöka vara lite sträng med sig själv.

tisdag, juli 02, 2013

Landskapet i Toscana

Här är några av mina favoritbilder från det toskanska landskapet som jag inte kommit mig för att lägga ut på bloggen tidigare.

De senaste dagarna bildbomb har att göra med att jag på torsdag åker tillbaka till Finland för att anlända på fredag i Österbotten. Mitt år lider mot sitt slut och för att beskriva hur det känns sitter jag än längre stund och funderar. Jag funderar främst på hur kraftig ord man har tillåtelse att använda för känslor som trots allt är övergående och inte utgör hela sanningen. Övergångsperioder är kanske inte det jag tycker bäst om. Det skall nog bli skönt att komma äntligen fram och ha övergången avklarad.